De flesta människor har någonting de grubblar över. Några vardagliga beståndsdelar som vi i väst bekymrar oss över kan vara boende, hälsa, kärlek och ekonomi/karriär. Det är sällan som alla fyra delar är perfekta och man försöker styra upp och fatta beslut så att livet kommer i balans.
Just nu diskuterar jag och min man alltid BOENDE. Det är den jobbiga knuten som vi måste lösa. Vårt femåriga hyreskontrakt går ut i år och vi måste hitta en annan lösning. Det är här som det kniviga börjar.
Jag trivs jättebra i en lyxig våning med pool och gemensam tennisbana på innegården samtidigt som vi kan se ut över Medelhavet och det tar 20 minuter för oss båda att cykla till kontoret och in till stan. Därför hyr jag gärna en annan liknande bostad i samma område.
Av någon extremt konstig anledning är detta inte ett tillräckligt bra alternativ för min man som varje helg tjatar om att vi ska bo i hus nära naturen, dvs utanför stan. För mig är det skräcken att sitta och vänta på beväpnade inbrottstjuvar när han är ute och reser samtidigt som man är tvungen att ta bilen in till stan och måste pendla hur långt som helst varje dag och inte har några schyssta fik runt hörnet. Fy fy fy.
Men han vill ha en trädgård där ungarna kan springa runt och leka och typ lukta på den friska luften.
Jag har aldrig någonsin i hela mitt liv bott på ett ställe där man inte kan cykla in till centrum. När jag var liten bodde vi i en småstad och då bor man ju i hus mitt i stan.
Varje helg har vi samma diskussion. Och jag tror att kanske jag ska ge mig och flytta ut på landet utanför Barcelona, typ Valldoreix, Esplugues eller Castelldefels. Förmodligen är det dags för mig att göra som min make vill. Hittills har vi ju inte gjort det.
Men jag känner på mig att jag kommer att hata det, men om det är så viktigt för honom borde jag göra det i alla fall. Eller?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
View Maria Agrell's profile
12 kommentarer:
Knivig sits och som läsare kan man förstås inte säga något om hur just ni skall göra, men man kan ju komma med lite reflektioner.
Jag har fått känslan av att du är hemma mycket mer än din man som verkar resa mycket och därför tycker jag du kan stå på dig i dina krav.
Du kan få låna min sambo som referrens när det gäller argumentet "För mig är det skräcken att sitta och vänta på beväpnade inbrottstjuvar när han är ute och reser..." för han är hjärtligt trött på mina protester varje gång han skall bort.
Tänk också på att - i alla fall i Sverige - är folk inte alls lika benägna att komma och hälsa på när man bor en bit utanför. Det blir lätt ett stort projekt varje gång man skall bjuda hem någon, och någon måste alltid vara nykter för att köra (osäker på om det är likadant i BCN?). Man tappar alla spontana middagar och liknande.
Dock är en trädgård förstås underbar och på sommaren är det oslagbart att bara kunna gå rakt ut.
Och i en mindre stad blir man kanske mer integrerad? ;-)
Finns det inte sommarstugor man kan köpa/hyra någonstans i närheten? Som en kompromiss?
Hej!
Det var ungefär samma situation för mej. Fast då handlade allt om min man flyttar till mej till Stockholm eller jag flyttar till honom till Växjö. Det var precis efter vårt bröllop. Då tänkte jag att det är dags att göra så som han vill. Och det gjorde jag. Nu hatar jag att bo här! jag sitter bara hemma och gö ingenting!!!! Har ser det och vi flyttar till Stockholm i november! För att det är omöjligt att bo HÄR!!!!!!
Gör inte samma mistag!!!
Det handlar ju inte bara om några dagar!
Oj Jag skrev fel adress för min blogg!
flytta absolut inte!!!! ni kommer inte tycka det ar kul alls. tradgard kan ni ha nar ni flyttar till sverige! Nu har ni pool,strand,stad vanner jobb allt pa nara avstand DET ar det viktiga O henrik som aldrig kommer ut for han jobbar sa mkt hur ska det se ut i ett hus pa landet! nej hyr en sommarstuga istallet eller en lagenhet i narheten av Barcelona dit ni kan aka varje helg!!
Hej Maria!
Lite input på dilemma.
Är det möjligt att hyra lägenhet hus i stan fast närmare Max skola? Efter dina beskrivning vekar det som hans skola ligger på andra sidan staden. På så sätt kan ni ha stadsliv fast närmare hans skola. Hus låter trevligt om det är nära in till stan. Vid havet kanske? Men håller med föregående skribent om att din man verkar aldrig vara hemma, skaffa ett weekend ställe. Dessutom blir det säkert svårt att locka ner vänner och släktingar från Sverige om ni bor långt utanför stan. Kom i håg att på veckodagarna kommer barnen inte springa runt i trädgården (då det är skola och dagis), helgerna vill din man alltid ut på äventyr.
Lycka till.
Mary
Vallcarca! Som landet men mitt i stan! Mina vänner har ett fantastiskt hus med gigantisk trädgård. Lugn och skönt och bara 5 minuter till Gracia med massor av barer och kaféer. Men iofsg ska man väl ha osannolik tur att hitta just ett sånt hus.... Men det finns ju oaser inne i stan med (Poble Nou är ju nästan en sån, bara lite mer futuristisk;)
Vilken tur att jag frågade er om råd. Nu har jag massor med bra infallsvinklar inför vår "prata-boende-på restaurang-kväll" med min man nästa vecka.
STORT TACK.
Love the translator :)
Its a tough one. We are just in the process of leaving our little home in the city (Although as you know Adelaide is hardly a hustling bustling metropolis) and moving to the dreaded Burbs. But only just it will be a 7 min drive into the city centre. But it is still the burbs compared to living in the CBD. It will give us more room and allow Stella to "smell the fresh air" and run around and enjoy the myriad of pay equipment our family so generously showered Stella with at Christmas. (our families seemed to do this as a gesture of approval that we were "doing the right thing" by moving out of the city, do you think they could lay the guilt on any thicker!..) Oddly enough they fear intruders and vandals more in the city where as I fear the burbs! Grrrrr
Anyway we spent 3 years discussing the (dis) advantages of living in the city for a child. In the end it seems we are mad to be leaving! (Well I think we are at this point in time). We seem to be able to walk everywhere to the markets, shopping,work, art galleries around every corner and some wonderfully eccentric locals. We have a great sense of community here, which the suburb we are moving to seems to lack. We are not living there yet so it is hard to judge and perhaps the doubts in my mind are colouring my limited experience. We spend our days and weekend there project managing the renovations and the taste of suburbia is starting to sit sourly in my mouth! It reminds me of the Radiohead song...No Surprises... I need to stay positive and keep in my mind all the positives of moving. The things which we all as a family and individually will benefit.
Anyway it is a work in progress and I am sure once we are in we will create our own sanctuary and we will all enjoy more space, the prospect of our building our own pool, and a short walk to the parklands!
The scales are tipped in favor of a larger house, a big backyard. All the "proper" boxes are ticked, close to family, schools, lovely area, trees, close to friends and grow our vegetables!!! So as I look forward to becoming Farmer Moni :) I wish you well!
It s a toughy Maira. I hope you guys work out what is best... You could always move back if it does not work out ;P
Hello Monica, hope everything is fine, it is so amazing you are able to read my Swedish blog. Crazy stuff this modern world. Thanks for your input and I might see you again next time we'll go to Australia.
Hej Maria!
Jag och frun bor i Sagrada Familia sedan 2 år och vi trivs mycket bra, men ibland tycker vi att det är mycket avgaser och buller. Ett ställe som vi ibland diskuterar att flytta till höghusen mellan Josep Pla och Selva de Mar, och det är väl där någonstans du bor, eller hur? Det är ett coolt, lite lugnare ställe och nära havet. Men det är några saker vi funderar på:
1. Här i Sagrada Familia är det alltid en massa folk på gatorna vilket tex gör att min fru känner sig jättetrygg även när jag är bortrest. Hur är det på kvällen där hos er? Vi är ej bilburna.
2. På TV såg jag någon gång att folk typ går bärsärkargång i området när det har varit koncert i forum. Är det kännbart där ni bor?
3. Är det annars någon nackdel med området.
Och angående er flytt så förstår jag både din man och dig.
Jan-Olof:
Det är inte jättemycket folk på kvällarna ute men jag har aldrig känt mig rädd här och min man reser ofta. Vi bodde tidigare på Riddargatan mitt i Stockholm och ibland var det lite obehagligt att gå hem efter krogen där faktiskt. Fast det hände inte något där heller.
Det finns bättre restauranger inne i stan och inga internationella skolor här, det är väl de enda nackdelarna med att bo här i Diagonal Mar.
Vi bor i Illa de Bosc, i ett av tornen.
Tack Maria för informationen!
Vi känner oss också generellt säkrare här än i Stockholm. Det är dyngfyllan i Stockholm som kan vara lite scary. Vi får fundera på vad vi gör. Eftersom vi trivs bra här i Sagrada Familia lär vi stanna tills avgaserna blir outhärdliga...
Skicka en kommentar