Max 5-års kalas i Barcelona.

Mannen överträffar sig själv som vanligt. Alltid lika fantastiska tårtor. En chock för katalanerna. De hade aldrig smakat något så gott. Inte konstigt egentligen. Deras sk. tårtor påminner om skånska spättekakor som står och torkar i butikerna i månader innan de serveras på högtidsdagar som Sant Joan eller Sant Jordi.

Här klickar du för att se filmen med en helt sanslöst knäpp katalansk magiker, som var nästan lika kort som barnen. Han spelade teater med knasiga ballonger och gjorde några finurliga trick. Barnen trollbands och skrattade högt. Själv fattade jag inte vad det var för bra med honom. Mer än han var galet tokrolig.

Max längtade efter att få träffa sin tjej Carlota. Hon kom en timme för sent och Max sneglade hela tiden mot innegårdens ytterdörr. Alla barn i klassen vet att de ska gifta sig när de blir stora. Det berättade föräldrarna idag. Och jag som trodde det var hemligt. Hur som helst, turturduvorna är otroligt söta mot varandra.

När barnen käkar tårta gör trollkonstnären figurer av ballonger till alla barnen; Adam, Judith, Carlota, Elisenda, Ana, Julia, Marina, Laura, Oscar, Lily, Scarlet, Adriano, Andreo, Cláudia, Orion, Marco samt Lola och Cesars barn.

Känns märkligt att vi för ett år sedan inte kände någon av dessa familjer. Nästan alla gäster var katalaner; klasskamrater, grannar och några nya vänner. Naturligtvis tvingade jag dessa oförstående nya bekanta att skriva i vår gästbok. Förklarade att det var en traditionell svensk sed. Det är ju bara det att ingen jag känner - förutom jag, och kanske några andra töntar ute på landet - tvingar sina vänner att diarieföra sina besök.