Ja, roligare dagar har man väl haft...
Kunde inte hålla tårarna tillbaka framför ögonen på tre av mina kursare på lunchen idag. Grät som ett litet barn. Skämmigt bara det.
När vi kom tillbaka till Norra Brunn efter matrasten säger läraren; "ja, jag vet att jag sågade dig ner till fotknölarna Maria, men det är klart, det fanns ju delar i innehållet som skulle kunna gå att använda..."
Förmodligen ett försök att mjuka upp kritiken något. Fast jag är inte arg på honom, jag är besviken på mig själv.
Har två val nu. Antingen skiter jag i resten av veckan och ställer mig aldrig på en scen igen.
Att ge upp är mitt favoritval men jag kan kanske prova alternativet att bita ihop, klappa mig på kinden och tänka; nu jävlar.
Jag har precis bokat av alla mingel ikväll. Ska ta tåget hem till Patricia, koka te och fila på mitt f-cking manus ända tills jag somnar. Tidigt.
I morgon ska f-n i mig bli mina bästa 3 minuter.
onsdag 8 september 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
View Maria Agrell's profile
1 kommentar:
Nej! Ge inte upp!
Du är ju jättestark som vågar överhuvudtaget ge dig in i något sådant och dina ord i början av veckan om att utmana sig själv etc stannade faktiskt i huvudet. Det är jättestrongt och coolt att du vågar göra en sådan sak som stand-up som ju är jättesvårt. De flesta har problem bara att gå upp på en scen - att gå upp på en scen och vara rolig finns bara inte.
Du är jättetuff som vågar, så ge inte upp nu!! I värsta fall kan du säkert vara rolig över kursen vid något senare tillfälle. ;-))
(Men däremot tror jag faktiskt på att sitta hemma och "plugga" på kvällen hellre än mingel... tyvärr får man ofta ut mer av kurser när man tar det lugnt på kvällarna än när man har fullt upp. Sad but true.)
Skicka en kommentar