Rädsla vs förväntan.

Igår när jag stod hemma vid min resväska hade jag panik. Jag trodde jag var flygrädd. Jag trodde jag var rädd för den kurs jag ska gå. Men den banala sanningen är att jag får panik av att packa. Det är inte klokt. Helt ologiskt. Jag får fullständig panik och ångest. Bara att flytta är ett mer ångestframkallande projekt i mitt liv. Förstår verkligen inte hur jag kan vara sån. Jag som reser hur mycket som helst dessutom.

När jag väl satt på planen så kom ett lugn. Dör jag så dör jag liksom. Jag är beredd. Släppte kontrollen. Och somnade.

Som sagt, idag ska jag på kurs. Det är väl det som tanter gör på hösten. Jag borde vara livrädd. Det vore logiskt. Men jag är bara förväntansfull. Det ska bli kul att kasta mig handlöst in i något jag överhuvudtaget inte kan. Och herregud, som jag kommer att göra bort mig. Så härligt uppfriskande.